Svart himmel, lyktorna på gatan är tända, i huset är det även mörkt. Jag har inga lampor eller ljus tända. Jag sitter här i min ensamhet, där ljuset från skärmen lyser upp framför mig. Det är väldigt mysigt här. Sitter och kollar på filmer på datorn och därför är allt släckt. Jag skapar filmstämning,

Egentligen borde jag vara disciplinerad och jobba med skolarbeten, men jag vill inte. Varför göra det när massa annat roligt finns att göra?
Men om jag inte gör det går det inte ut på bara mig. Jag får helt enkelt se film en annan kväll. Imorgon blir det dock inget med det, eftersom då ska jag jobba. Mellan ca kl. 4 och 9 ska jag vara där (+ övertid utöver det.)

Min bror ringde förut och skulle hjälpa mig med ett datorproblem som jag bad honom hjälpa mig med. Men det är svårt att ta det över telefon. Det är bara det att jag har gjort massa saker för att åtgärda det men det händer inget. Jag får ta med den till honom när jag har tid så han får se på det, annars får han ta hjälp av sin dataexpert till kompis (kontakter vettni).

Uppe halv 9 på en söndag morgon. Inte det första jag skulle ha gjort egentligen, men var tvungen eftersom jag ska in till jobbet idag. Okej, inte förrän klockan 12, men var tvungen att stiga upp för att duscha och plugga matte. Vi har prov imorgon och jag känner mig lite stressad eftersom jag inte kommer hinna plugga så mycket idag. Jag ska även stänga själv för första gången ikväll och jag kommer säkert inte därifrån förrän runt 7 skulle jag tro. Det blir att skynda sig hemåt efteråt!

Åt precis lite rester från igårkväll. Pizza. Så jag tror jag ska klara mig till ikväll nu. Hoppas det blir ganska lugnt på jobbet. Är tillräckligt stressad så det räcker.

Det här är det värsta som har hänt mig och jag har aldrig blivit så sårad förut. Killar är inget att ha, de bara leker med ens känslor och det vet jag säkert nu.

Jag har anat att det här skulle hända, men jag har inte velat förbereda mig inför det. Det ångrar jag nu. Men den nyheten kom så hastigt att jag direkt hamnade i storgråt. Jag fick ingen luft! Så har jag aldrig känt förut. Jag önskar att jag kunde ha varit mer förberedd på det.

Här har man blivit pressad för att ses, men när jag äntligen gett med mig och gärna börjat planerat så blir man dissad.  
Det jag hatar mest och det som sårat mig allra värst är att jag fick falska förhoppningar. Det är inte rätt!
Arg, besviken och ledsen!
Grät i bilen på väg in till stan igår och det var inget jag heller kunde gömma för mina vänner.

There is now a hole in my chest where my heart used to be
Det kommer ta ett tag innan det blir fyllt igen och hur det ska gå till vet jag inte. Jag har svårt att tänka på något annat nu.